Efter Första Världskriget (slut
1918) blev alla stridspiloter utan arbete. Men många köpte
ett flygplan och försörjde sig på uppvisningar och rundflygningar.
De primitiva planen från krigets början hade på fyra år
utvecklats till driftsäkra och lättflugna maskiner. De kunde
fortfarande landa och starta från vanliga fält intill bondgårdar
eller byar.
Att flyga var då ett äventyr.
Att betala för en liten tur över hembygden blev omtyckt. Det blev
lönsamt med rundflygningar.
Efter det senaste världskriget
(slut -45) förekom dessa flygningar t o m in på 50-talet.
I Sverige med alla sjöar överallt blev det plan med flottörer, som
användes. Jag minns en sådan tur i en Norduyn Norseman för att få
se min goda moder, iförd röd badkappa, vinka från gräsmattan.
Under 1920-talet drog dödsföraktande
uppvisningar mycket folk, särskilt i USA. S k Wing Walking var
en höjdpunkt. Oftast utförd av en tuff lady, som promenerade mellan
de dubbla vingarna – fastän vid avancerad flygning dock
fastbunden vid en vingstötta.
![]() |
Tala om att flyga lågt! Längs en gata
nästan lägre än gatlyktorna. Vid vänstra stöttan syns den tappra
amazonen.
|
Det förekom avancerade uppvisningar
med t ex looping på låg höjd över nöjesfält, där publiken
tjusades av djärvheten, särskilt i mörker. Planet följdes av
strålkastare. Ibland ödesdigert, eftersom piloten lätt
bländades och tog miste på (den låga) höjden.
I Sverige hade vi vår Albin
Ahrenberg, vår hjälte efter en vågad flygning 1929 mot USA –
som slutade med en nödlandning på Grönland. Varifrån han
tvingades ta båten hem till slut.
Ännu mera hjälte blev han 1931, när
han med Grönland som bas lyckades hitta en brittisk
forskningsexpedition, som inte avhörts på månader. Han använde
dittills enmotoriga plan av Junkers fabrikat.
Han startade flera flygbolag,
även för rundflygningar.
I slutet av 30-talet tillkom
tremotoriga, oftast flottörförsedda, Junkers-maskiner för 8-12
passagerare. Dessa användes även vid rundflygningar.
I början av 50-talet, när
Ahrenberg kom för rundflyg tex till Värmland och mullrade över
samhället för att landa på Rådasjön vid Uddeholm – så var det
verkligen en händelse. Man ryste av upphetsning. (Ståpäls heter
det visst nu för tiden.)
Att flyga med Ahrenberg blev verkligen
populärt. Kanske får han ett eget inlägg någon gång.
Ahrenberg spelar (och är!) pilot på
ett ambulansflygplan, som lyckas landa på en fjällsjö för att
rädda en skadad Aino Taube. Delvis en kärlekshistoria med tragiskt
slut. Inspelad 1933.
Sveriges första flygfilm.
Ill. ur Bertil Skogsbergs bok 'På filmens vingar'
Ill. ur Bertil Skogsbergs bok 'På filmens vingar'
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar