söndag 23 april 2017

En bild som inte är

Sommaren 1994, nära Kilafors.

Ett foto från -94 dök upp. Det är 23 år sedan! Här ska det bli kaffe med tårta.
Opel Rekord -56 tronar på sköna minnen. Däribland trea på finska vinterrallyt i Jyväskylä.

Men allt är borta nu (utom huset). Bordet och stolarna kasserade. Bilen såld hösten därpå. Tårtan är uppäten (faktiskt) och blommorna har vissnat. En minisoffa intill väggen är såld tillsammans med sitt symaskinsbord.
Vattentunnan är utbytt.
Dessutom har väggarna fått lodräta ytterbrädor, som anstår ett gammalt hus.
Och gräsmattan är alltid välklippt. Det sköter 'roboten' om.
Till och med kaffestunderna sker sällan just på denna plats.

Tiden lider – och vi med den.
Helt klart.

(Betr vedermödorna i Finland - skriv Rally Jyväskylä i sökrutan.)

torsdag 20 april 2017

Slussen - svår att glömma!



Från mitten på 30-talet intill de senaste årens provisorium (mer än 80 år) var Slussen en lyckad, väl fungerande, trafikteknisk kärna i Stockholms trafik.

Det är svårt att få fram en korrekt bild av den ombyggnad som nu pågår.. Klöverbladsidén är borta och det blir två breda, åtskilda chausséer, tycks det. 
Skisser (medvetet förskönande), ritningar, modeller – allt har ändrats efter hand.

Men opinionens motståndsfickor finns ännu kvar, t ex när det gäller en i berget insprängd anslutande bussterminal med oroande svagheter vid utrymning, t ex vid brand.
Fotot är från 1938.

torsdag 6 april 2017

Dodge 1957


Enligt tidningen FART från 1957 ser vi här en ordinär 6-cyl Dodge Coronet från det året. Körd av Varg-Olle Nygren (i bild), en av våra främsta mc-förare genom tiderna. Många håller honom främst, eftersom han var segerrik i alla de kategorier, där han tävlade – t ex så väsensskilt som Speedway och TT.
”Han kunde allt”, hette det.

FART var omtyckt med sina – just det - fartfyllda reportage med skribenternas personliga intryck av provturer och andra körningar.
Ibland skojade man till det som vid provkörningen av Coronet på bilden. Möjligen var Varg-Olle inblandad den här gången. Så här fick man läsa (poäng max 12):

MOTOR (11 p) – Som en restaurangspis modell större: tål en hel del innan den är överbelastad.
STYRNING (11) – Vid höga hastigheter tänker vagnen själv, men man måste hjälpa den att tänka, då det går sakta.
KOMFORT (12) –  Tält behövs ej på semestern – man har två perfekta ottomaner i vagnen.
VÄXELLÅDA (12) –  Fanns ingen. Bilen gick ändå. Vi tryckte på en knapp och den var intryckt hela tiden.
Osv.

Det uteslöt förstås inte en mera teknisk beskrivning av den vagn som provkördes – i kombination med förarens intryck. Men eftersom ovanstående bygger på ena sidan av ett urrivet blad, hittat i en samlingspärm, kommer Kornknarren nedan med litet framtagna fakta om Coronet 1957.
 
Coronet låg det året lägst i modellordningen, sedan de billigare Wayfarer och Meadowbrook slopats. En 3,8 liters (230 cui) sidsexa (mera vanlig i Plymouth) erbjöds här i Sverige. Men man kunde även få Coronet med en 5,8 liters (354 cui) Hemi V8, som i början var överblivna motorer från Chrysler -55/56. Med tuffare kamaxel från en ännu större (392 cui) chryslermotor, kunde Coronet V8 skryta med hela 340 hkr. Motorbeteckningen var D-501 – och gav två små korslagda målflaggor som flygel-emblem.
’Ovanför’ Coronet fanns Royal och Custom Royal med mera lyx som standard, men det mesta kunde beställas extra även till Coronet.
1957 innebar också torsionfjädring fram. Bättre väghållning, alltså, än merparten från U.S.

Nöjsamt tillägg, 
berättat för Kornknarren av en god vän till Varg-Olle.
Varg-Olle kom på sin mc i full fart (fort gick det alltid) genom en smal grusvägskurva med skymd sikt. Där stod en lastbil parkerad. Han insåg att han skulle följa med mc’n in under flaket på lastbilen. Ingen betänketid! Han ställde sig upp, tog ett språng upp på den lyckligtvis låga lasten (säckar med potatis), vidare på taket till hytten, och sedan med fötterna först ned på marken framför. Efter ett antal inbromsande steg var allt över - inom några sekunder. Mc’n blev ett vrak - men Varg-Olle var oskadad.
Liknande episoder cirkulerar om andra - men i det här fallet är det sant!

måndag 3 april 2017

Jättefartygens ofattbara nedsmutsande m m

Sverige tillämpar, som vi vet, omfattande miljöregler beträffande transportutsläpp, byggnationer, avfall från fabriker m m, m m. (Vår sopsortering icke att förglömma!)
De flesta fördras med jämnmod – vem vill inte ha en bättre miljö? - även om det påverkar oss olika mycket.
Det mesta bygger på vad EU lyckats komma överens om - men även på globala avtal.
Men på ett vis silar man mygg och sväljer kameler. Här avses kameler i form av de allt större frakt- och tankfartygen. 


De är omkring 400 meter långa och mycket breda.









Antalet 20 fots-containrar ombord på en enda båt – om den är byggd för sådana – kan vara upp emot 20 tusen! Enorma fartyg, eller hur?





Dessa fartyg är miljösvin på flera sätt.

För det första tar de in ofantliga mängder havsvatten som ballast – främst tankfartygen, som ju går utan last i ena riktningen. När de lastar, t ex i Persiska viken, töms ballasten, som påtankats i t ex Kattegatt (eller kanske Seattle!). Djurarter och organismer av alla slag kommer med ballasten och ger en mix som kan bli förödande för de lokala arterna.
Det har klarlagts, att tömningen av ballastvatten står för 42% av den globala minskningen av hotade arter.

För det andra, så kräver fartygen mycket stora propellrar. Ljudet från dessa är 100 gånger starkare än ljudet från en jetmotor. Det låga varvtalet ger ett frekvensområde, som olyckligtvis används av våra valar.
Vatten leder ljud betydligt bättre än luft. Vi vet att valarna kan få fram några av naturens högsta ljud och att de kan höra varandra på mer än 300 (land)mils avstånd. På de senaste 50 åren har de ändrat frekvensen på sina rop till en lägre, mörkare/dovare för att undgå den internationella fartygstrafikens ljudbild.
De har kringgått svårigheterna och kunnat höra varandra ändå!


Gråvalen hör till de större valarna. Den pendlar(!) mellan Kaliforniens breddgrad och Norra Ishavet.








Men nu har de fått stora bekymmer med sin anpassade, lägre ljudfrekvens, där alla jättefartygen (som är många!) nu gör intrång. Valarna uppfattar inte varandras rop som förut. I deras livsstil ingår att veta, var de har den flock, som de hör till.
Att den möjligheten berövas dem kan få mycket allvarliga konsekvenser.

För det tredje:
Till jättefartygens bränslekrävande motorer används tjockolja, ett 50% billigare bränsle än vanlig fartygsdiesel. Den är billig, därför att den inte är föremål för överhuvud taget någon rening/rensning från farliga ämnen. Det gäller till exempel den höga svavelhalten – 230 gånger högre än dieselolja för bilar.
Ett enda fartygs totala nedsmutsning motsvarar vad många miljoner bilar presterar.
20 stycken fartygs utsläpp motsvararas av utsläppen från hela världens dieselbilpark - och det finns över 5000 jättestora fartyg, som drivs med tjockolja (även om inte alla är i drift samtidigt).
Dystert!

Sammantaget är det horribelt, att så stora fartyg inte sorterar under några globala miljöavtal. Och att tjockolja får användas överhuvud taget Man kan undra om det inte är korruption, som resulterar i att inget görs!

Samtidigt har VI ett ganska så fördyrat vardagsliv, när vi måste följa ALLA regler för att på sikt skapa en bättre miljö.
Och ganska snart kommer ÄNNU HÅRDARE beskattning av bilar, som inte presterar de lägsta utsläppen. Det är att "skjuta på sittande fågel", det är det!
För folk har köpt sina bilar i god tro och har inte råd att köpa de nya modellerna.
Och bilarna behövs! Det är ytterst få som äger sin vardagsbil bara för nöjes skull.
Bilisternas organisationer borde demonstrera medan tid är! 

(Uppgifterna om båtarna är ett år gamla och härrör från en TV-sänd intervju med representanter för en brittisk/amerikansk marin miljöorganisation.)