fredag 16 februari 2018

Meddelanden till (delar av) allmänheten

David Batra, välkänd skådespelare och komiker, har - med bistånd av vännerna Engström, Thörn och Torén - gett ut böcker med samlade 'lappar', som på olika sätt vill göra just dig uppmärksam på ett och annat.
Man borde inte sträckläsa dessa böcker, även om det är svårt att låta bli. I stället kan de vara humörhöjare att bläddra i av och till. Man minns ju inte allt, så en repris gör god nytta.
År 2010 kom "Det här var ju tråkigt" med över hundra exempel. Finns den inte i din bokhandel, så rusa till närmaste antikvariat! Och på internätet finns den förstås.
Kornknarren visar här tre goda exempel!

Törs man köra förbi en sån här skylt??



Sanering av tvättstugan? Det är frågan.

Ses vi på torsdag?


måndag 12 februari 2018

Stort jippo i Inverness

Inverness, en stad i norra Skottland, där floden Ness mynnar i Nordsjön. 
Senare delen av 50-talet. 



En inte så särskilt varm dag att döma av ytterkläder och huvudbonader på nästan alla. Stort intresse, mycket folk - någon sorts nationalsport?
Ett gåtfullt scenario!  (klicka på bilden för större format!)
Skall det bli prisutdelning? En antydan syns till höger. 
En större täckt (Bedford?)lastbil med högtalare åt alla håll nära tälten till vänster. Det syns några US Cars till höger, men för övrigt är nog alla av brittiskt fabrikat.
En Jaguar Mark V får acceptera, att ägaren (förhoppningsvis!) plus god vän sitter på taket (litet t h om mitten på bilden).
Betydligt närmare fotografen står två inhemska woodies, sällsynta bilar idag.
Stora tält, några för öl och kanske även för en slurk whisky.

Apropå alla bilarna må nämnas att promilletoleransen i Storbritannien har legat högre än här. Att på landsorten köra hem från puben betraktades som naturligt. När jag körde bil i England 1952 (en hyrd Austin) och beställde en läsk på en pub intill stora vägen förbi Weston-Super-Mare, sågs det med förvåning.
WSM ligger på västra sidan (av England, alltså), turistbetonat, med en del badstränder. Men det var brant ned till vattnet, så de flesta solbadade bara där uppe och på brittiskt vis. Dvs med något uppdragna kjolar resp långbyxor, uppkavlade ärmar och ibland uppknäppta skjortor.

Då hade vi ju vänstertrafik även i Sverige, så det var odramatiskt att köra, även om bilarna var högerstyrda. Men ibland blev vägarna trefiliga, där mittenfilen var menad för omkörning. Den som snabbast påbörjade en sådan, tvingade därigenom de mötande att avstå. Om hela sträckan var överblick-bar, så okej, men ibland var så inte fallet. Då var det meningen att man vid möte (just då!!!) skulle in i någon förmodad lucka till vänster. Det kändes inte så säkert, men trafiken var faktiskt rätt gles utanför städerna - men ändå långsam.
Det var också en idyllisk tid med stor hjälpsamhet trafikanter emellan.  

Mitt boende låg i en förort till Birmingham. En kväll var smog'en så tät, att nästa morgon var det många som inte visste var de lämnat bilen, när de med stort jämnmod (och vana) givit upp och fortsatt till fots.

tisdag 30 januari 2018

Reliant - en brittisk karossbyggare

Med en förfluten tillverkning av 3-hjulingar är Reliant numera mest känt för sina ombyggda bilar under åren 1964-86. Det handlar om glasfiberkarosser på chassin av kända fabrikat, vanligen med trimmade/uppgraderade motorer. Bilarna blev lättare, snabbare - och dyrare.
Samtliga exemplar fick heta Scimitar plus modellbeteckning, t ex GT, SS etc. En av modellerna, en GT-modell med Ford som underlag, sägs ha påverkat formgivningen på trendiga nya bilar, tex Volvo P 1800 ES.

Här en SCIMITAR All Purpose Sedan (där purpose betyder ung. ändamål) med Chrysler New Yorker 1959 som grund - även V8-motorn, som presterade 350 hkr.
Ett försök till en mera graciös variant med Special Styling - inte minst fronten.
Det här exemplaret hamnade till slut på Harrah's (numera Holiday Inn's) museum i Reno, Nevada.

lördag 27 januari 2018

Mest kollade inlägg - nästan två år sedan sist

Intressant - åtminstone för egen del - att se, vilka inlägg som i nutid har rönt störst uppmärksamhet sedan bloggens start år 2011, dvs om man avser flest "besökare".  Senaste publicerade kollen var i mars 2015.
Det handlar om de främsta tio.

"En Buick i Norrtälje" hade 2015 hamnat mycket högt - ett då endast tre månader gammalt inlägg. Det har sedan dess dragit ifrån rejält och har nu fyra gånger fler besökare än dagens tvåa. Anmärkningsvärt, kanske, att detta korta inlägg fortfarande är nr 1. Dock ett bra foto och en bilmodell som genom Google kan visas upp för intresserade klickare. Fotot råkar finnas här på bloggen, som tillgodogör sig uppmärksamheten.

 Plac. nr 1.
En Buick i Norrtälje
Bortåt 3000 besök på detta inlägg!












 Nr  2
Bilskrotsbilder
Har sedan 2015 bytt plats med Hudson nedan.














   
 Nr  3
Ett citat som ger en story - om Hudson Hornet

Om Hudson-limpan. Även som legendarisk tävlingsbil.







Nr  4
Ingeborgs liv och leverne
Från barn till farmor/mormor.
Om Kornknarrens goda moder.
Bara ett år gammalt - har klättrat snabbt.







 
Nr  5
Rallypaus
Buick 37:an och gänget vilar sig.
Fanns inte med på listan förra gången, men har poppat upp på sistone.











Därefter finner vi fem inlägg med i stort sett samma antal besökare. 
Lasse Dérantz - en ovanlig personlighet (2015 på plats 10)
Mercedes 170 S - en förfinad arbetshäst (2015 på plats 4)
Oförklarliga händelser (från 2012, ny på listan)
Imperial 1958 (2015 på plats 5)
Packardmöte 1984 (från 2014, ny på listan)
  
De som har lämnat listans tio främsta är Att studera i Karlstad - förr,
Duesenbergannonsanalys,  Extravaganza och Hur retro är du? Hur omodern? 
Besökare, som vill kolla inläggen, kan skriva den understrukna titeln i sökrutan i spalten till höger.
- och vips . . . !

fredag 19 januari 2018

Kornknarren föreslår

Inlägget 2014-02-04 inkluderade ett tillägg om en möjlighet att öka det privata bruket av vår flagga. Den skulle kunna levereras i olika versioner, som visade vad man mest uppskattade hos fosterlandet. Tyvärr har detta inte gjort något avtryck vare sig i den offentliga debatten eller hos flaggfabrikanterna.

Men Kornknarren strävar på och kommer in på ett helt annat område.
Vilken skillnad kan det vara mellan bl a knälederna och nyckelbenen på personer, som är under resp. över 18 år? Det handlar alltså om kontroll av immigranter, som söker asyl och som saknar bevis på uppnådd ålder. De som sorteras till den lägre åldern räknas som barn och får en mera omhändertagande behandling och läget för ett eventuellt uppehållstillstånd är gynnsammare.
Debatten om hur tillförlitliga mätningarna är, har pågått i mer än ett halvår.

Kornknarrens förslag är enkelt och radikalt: sätt åldersgränsen till 9 år!
Den omedelbara invändningen är givetvis att man bara flyttar problemet - det kan ju vara lika svårt att mäta dessa skillnader mellan en nioåring och en tioåring. MEN där kan man vara generös och acceptera tveksamma fall ända upp till 12, max 14 år.
Går vi längre och hamnar på eventuella fall på 15 år eller mera - ja, då måste det väl till en urusel (rätts)medicinare, som inte kan leverera en urskiljande mätning. Kroppslängd ger här också ett gott bidrag till bedömningen.
Att äldre tonåringar hålls utanför begreppet barn rimmar ganska bra med läget i de länder som de flesta kommer ifrån. Där axlas vuxenrollen mycket tidigare än i vårt land. Eventuella utbildade s k 'barnsoldater' i övre tonåren kommer heller inte att beblandas med yngre barn, vilket är ett plus.

Kornknarrens förslag skulle innebära en lättnad för våra myndigheter, som för närvarande arbetar i en obehaglig gråzon. Förslaget står sig gott, oberoende av antalet, som kan variera från år till år.

          
I brist på relevanta foton av nyanlända barn, får dessa nioåringar duga, fint klädda inför fotografen.

Klicka på bilderna för större format!
Att dessa svenska barnsoldater, 17 år gamla, skulle kunna betraktas som nio-(eller ens tolv-)åringar är uteslutet.

söndag 7 januari 2018

Kornknarrens gamla skissblock

Ett gammalt skissblock dök upp.

Under militärtjänstgöringen 1947-49 (värnplikt, plutonchefsskola, kadettskola), behandlad i en serie inlägg okt/nov 2014, var vid så gott som alla övningar ett kartfodral med axelrem ett måste. Dess inre format ungefär mellan A5 och A4.
Där fanns utrymme för ett litet skissblock.

Under den heta sommaren 1947 var rasterna många. De flesta av oss utvecklade en ny färdighet, nämligen att direkt på marken omedelbart falla i sömn (under 10 minuter) för att raskt komma på fötter vid kommandot "Rast upphör!" - med tonvikt på sista stavelsen, förstås.

Men ibland gavs ändå tillfälle till litet skissande - alltid med blyerts och därför ibland litet vaga i konturerna idag. På de flesta 'verken' syns signaturen GD -47 och alla är från denna heta värnpliktssommar.
Inga direkta förlagor, bara ur minnet eller ur fantasin.
Ett litet urval får ge en kavalkad!
Tveksamt, men skall nog föreställa gråsparvar.
Växtens buskiga, okända identitet överlämnas till betraktaren.


Ett försök till det som kallas stilleben. Sådana tändsticksaskar fanns att köpa, har jag för mig.

Minns inte om det föreställer någon bekant. Flera ansikten ur fantasin finns i blocket.

En äldre halvbror var maskinist i svenska flottan. Kanske inspiration därav. Han får nog ett eget inlägg vad det lider.

Den 19/6 2016 ett inlägg på denna blogg om de stora segelfartygen. Det intresset grundades tidigt!


Brittiska jakt- och attackplanet Mosquito, med flygkropp och vingar av trä, särskilt känt för det lyckade anfallet mot Gestapos byggnader i Köpenhamn.
Efter lågsniff över Danmark användes planets specialitet, precisionsbombning, så att endast vissa delar av byggnaderna skadades, så att fångarna klarade sig ut genom en raserad yttervägg och kunde fly. Piloterna hade studerat exakt uppbyggda modeller innan raiden.
                                   
Skall väl föreställa en av motorerna på Mosquito'n.



U.S. Republic P-47 Thunderbolt var en annan favorit. Två raka sexor i twin six-montage gav 2600 hkr! Enorm eldkapacitet och en ev. bomblast på 1200 kg. Maxhastigheten var 700 km/tim och operativ höjd var över 11000 m. 

Ett ev intresse för gamla bilar år 1947 hade inte passat in! Det stora kriget var över, FN skulle garantera att inga krig någonsin mera skulle utkämpas. Krigets effekt på vårt land minimerades. Ransoneringar och gengasdrift m m försvann.
Alla blickade framåt . . . knappast bakåt.
 

lördag 30 december 2017

Inför 2018

Att i förväg kunna orientera sig om en tänkbar utveckling tycks bli allt viktigare - det gäller i stort sett allt.
Det dräller av prognoser om vädret, aktiefonder, bostäder, bränslepriser, elpriser osv - och mera personligt om hälsan, både själslig och kroppslig.
Och i större skala om förhållandet mellan länder och folk.

I allt detta brus får man leta fram sin egen förmåga till förutseende. De flesta av oss kan se in i framtiden åtminstone några sekunder eller rentav minuter.
Det räddar vår dagliga tillvaro, även om vissa saker är svåra att förutse.
Som på bilden!  (ur tidningen Larson) 

Kornknarren hoppas behålla sin siarförmåga under 2018 - och önskar alla bloggbesökare detsamma.

GOTT  NYTT  ÅR!


lördag 23 december 2017

God Jul 2017

Alla läsare önskas en  GOD JUL -  med eller utan hjul
Vinterrusket är här! Det trasslar till det, eftersom vi alla vill föra ett ganska avancerat liv.
Men de flesta av oss vet hur man reder sig.
Det skadar inte att kolla hur det var på "den svart/vita tiden".
Men tiden före bilismen lämnar vi - för tillfället - åt sitt öde.

 Trafikljus, tack!  Men många städer dröjde med införandet, som synes. Brrrr! 

Utan värmepaket, med dragiga kupéer och utan vinterdäck - tja, för många var det bättre med vinterförvaring.

torsdag 14 december 2017

1919 års ambulans m m

Ännu några svartvita minnen från den tid som flytt!
Året är med viss säkerhet 1969. Svenska Veteranbilrallyt var ett rally med Motormännens Riksförbund (M) och Tekniska Muséet samt Scania som initiativtagare och med diverse folk från MHS och i viss mån AHK involverade. Man startade i Kungsträdgården (Stockholm).
Från sin lugna tillvaro på Scaniamuséet hade en Scania-Vabis ambulans 1919, en dyrgrip, plockats fram för deltagande. Jag fick förtroendet att vara dess chaufför under rallyt.
Ambulansen hade som ny levererats till Fredrikshalds sjukhus i Norge. Under 30-talet fick den en modernare ersättare och ställdes undan. Men under kriget (med tysk ockupation av Norge) kom den åter i bruk ända fram till 1946.
Ambulansen hade en femliters 50 hk förgasarmotor som gav 85 km/tim som högsta hastighet. Den hade en integrerad plats för (endast) en bår.

Rallystart i Kungsträdgården. En bil i taget körs fram och kommenteras av en speaker. Sommaren hade kommit och vädret var fint - inte så dumt med tanke på den öppna förarplatsen. En veteranmekaniker från muséet medföljer.

Vi lämnar Kungsträdgården. Kornknarren presterar en perfekt honnör. Mekanikern verkar inte fullt så belåten. Men ingen av oss visste om detta fordons enorma bränsletörst. Vi borde ha lagt några jeepdunkar i patientutrymmet.

Väntan inför kontroll med knepiga frågor. Längre bort blev vi stående, tills en annan deltagare försåg oss med bensin till närmaste mack. Tre liter per mil på högsta växeln gav i det långsamma rallyt ännu värre siffror. Av en händelse som ser ut som en tanke syns på den parallella vägen (på bortre sidan) min tidigare ägda La Salle 1937.
 I tävlingskommittén fanns M´s ordförande och även Tekniska Muséets. Även jag ingick där under de allra första åren.
I kommittén fanns också en entusiast, som stött på en välbevarad automobil från mässingseran på Brunnsvikens (eller var det Värtans?) botten. Det var en sällsynt vagn och en ovanlig händelse, som fick stora rubriker, som tycktes närma sig samma nivå som bärgningen av Vasa-skeppet (nåja). Fabrikatet på detta fynd var Gräf und Stift.  Återkommer vad det lider med namnet på den lyckosamme entusiasten. (Se tillägg B)

Tillägg  A
Gräf und Stift var ett österrikiskt kvalitetsfabrikat 1896-1938. I lyxhänseende sträckte man sig på slutet t o m till en Limousine-modell med V12-motor.
Österrike-Ungern var ett stort kejsardöme fram till första världskrigets slut. 1914 gjorde tronföljaren Franz Ferdinand med hustru Sophie ett propagandabesök i Sarajevo. Den 28 juni färdades man i kortege i en Gräf und Stift 1910 Phaeton genom staden, varvid en bomb kastades mot tronföljarens bil. Men den studsade mot huven och hamnade till slut under den efterföljande bilen, fylld av prominent folk. Dessa skadades och fördes till sjukhus. Senare samma dag ville Franz Ferdinand besöka dem på det aktuella sjukhuset. Men det fanns ytterligare en attentatsman bland åskådarna. Bevakningen var ännu större, så han var beredd att ge upp. Men chauffören körde felaktigt förbi en korsning och vid vändningen backade man in på en sidogata. Just där råkade attentatorn (Gavrilo Princip) befinna sig - tyvärr! Han avlossade två skott, båda dödande, mot paret i bilen.
Dubbelmordet i Sarajevo fick tragiska konsekvenser. Genom tidigare uppgjorda avtal stormakterna emellan skapades en situation, som satte världen i brand. Innan sommaren var slut hade första världskriget rullat igång.

Tillägg B
Anders Franzén, upptäckaren av Vasa-vraket, hade, såvitt jag minns, vid sitt letande efter sjunkna skepp även stött på ovannämnda Gräf und Stift. Bilhistorikern Jan Ströman, som sparat relevanta tidningsurklipp, kunde inte finna Franzéns namn i samband med bärgningen av denna bil. Däremot kunde man läsa, att den som bärgade och övertog fyndet var trollkarlen Svedino. Det införlivades med hans museum nära Falkenberg. Att bilen hamnade i vattnet lär ha varit ett försäkringsbedrägeri.
Franzéns berömmelse, antar jag, var anledningen till att han ingick i rallykommittén, åtminstone det första året.  Hans intresse var sjunkna/förlista skepp - ju äldre desto bättre - och inte gamla bilar.

onsdag 6 december 2017

Ford och Packard


Någonstans i Värmland 1948.  Forden, modell V8 Special, 60 hkr, är tio år gammal och har körts på gengas under kriget. Om ett foto dyker upp som nu nästan 70 år senare, är det inte lätt att härleda platsen för denna paus. Men bergens silhuett är väl densamma idag. Mycket nöjsamt skulle det vara att försöka finna platsen. Så värst många så pass breda sjöar finns det väl inte i Värmland.
Max två dagars letande - eller?

Bäverland, Älvsbacka, Värmland, 1984.

En del av en imponerande samling, organiserad av  Nordic Packard Owners' Club, med en träff varje år, där länderna turas om med värdskapet.
För mera info om några av dessa bilar, skriv 'Packardmöte 1984' i sökrutan till höger.