onsdag 21 augusti 2013

Västerbron - en stockholmsbro från 30-talet

















Västerbron 1954 – ett verkligt signum för huvudstaden. Från alla håll lika magnifik!
 

















Västerbron idag från något så när motsvarande plats – den enda med en glimt av bron - utan zoomning. En schangdobel vy har blivit omöjlig att njuta av. Bort med alla skymmande träd – det är i alla fall min önskan!


















Så tar jag mig då ned till ”underredet”. Där finns faktiskt en bilparkering men bara för de båtägare, som (förmodligen genom en båtklubb) har tillgång till dessa klassiska båtplatser.

 
















Jag dröjer en stund för att se Södermalm – med gatan Söder Mälarstrand – förtona längs Riddarfjärden.
(Klicka för större format!)

  Att sentimentalt dröja vid 1954 går ganska lätt. Det var då jag körde Ford V8 -36 och blev av med fästmöns filt (se Nöjsamt tillägg 27 juni i år). Vid brons på vykortet vänstra (hitre) ända låg konditoriet Dagmar, som jag besökte ibland trots att jag hyrde ett möblerat rum på andra sidan stan.
Men nu över till kanske inte så nöjsamma – men förhoppningsvis läsvärda

TILLÄGG
Västerbron, 600 meter lång, invigdes 1935. Innan invigningen testades brons hållfasthet genom att lastbilar med tung cementlast parkerades på bron med bilnosen mot flaket på framförvarande. Det blev många bilar och ett prov så gott som något.

Bron har inspirerat till äventyrliga bedrifter av spektakulärt slag – men också till ett antal självmord (höga stängsel numera). Efter kriget levererades ett antal brittiska jaktflygplan av typen Spifire IX (spaningsversionen med fyrbladig propeller) till Flygvapnet. Innan landningen för uppställning på Barkarbyfältet (väl?), flög några av dem spontant under bron. Att göra det (30 meters höjd under bron) i 500 km/tim - utan att ha rekat innan - kräver både mod och skicklighet. Men det var en bagatell för de krigserfarna piloterna.

Samma våghalsiga flygning har också utförts av svenska piloter – en gång vid ett stort evenemang som en (tillåten) uppvisning. Men också av flygvapenpiloter på eget bevåg (slagit vad, kanske?) med disciplinstraff plus böter som följd - en annan gång ”privat” med ett amerikanskt jaktplan av typen Mustang. Den legendariske Sven Lampell var en av dem. Minns inte om det någon gång skett med ett jetplan – i så fall kanske med J29 ”Flygande Tunnan”, Flygvapnets första jetplan.

Några långsammare sportplan har också prövat på utmaningen, men det kan inte jämföras med ovanstående bedrifter.

1 kommentar:

  1. Ja, få kulturlandskapet tilbake - det så ikke slik ut på 30 tallet, herlig vykort.

    SvaraRadera