Se Sundbyholm - och sedan . . .

När MHS skulle fylla tio år skulle det bli ett dittills oöverträffat retrojubileum, var det tänkt. Efteråt enades många som var med om att just så hade det blivit.
Rubriken ovan är en travesti på Ulf Peder Olrogs tango 'Se Sundbyberg och sedan dö' från mitten av 50-talet.

Viss betydelse för framgången hade nog den flotta inbjudningsbroschyr, som klubben kostade på sig.

Originalet förfärdigades med s k lettrasetbokstäver.
På insidorna läste man att jubileumsmiddagen kostade 55 kr/person inkl vin eller annan dryck. Dubbelrum på slottet 66 kr - i annexet billigare. Inga deltagaravgifter till rallyna.

Flickan, hunden och bilen var från en annons i färg - men det hade vi inte råd med.

Baksidan visade att efterkrigsbilar
(t o m -56) var välkomna.
Efter amerikanska förebilder tog vi emot varje besökare med pomp och ståt, varvid alla beställda bokningar och biljetter överlämnades. Det skulle märkas att man var välkommen och omhändertagen.







Vi hade bara hunnit till år 1975 och veteranhobbyn hade än så länge långt kvar till de hundratusentals intresserade som nu håller igång. Så med tanke på det, så blev det inte så tokigt.

En av de bästa illustrationerna till vad det handlar om! En härlig, öppen bil på en tidstypisk grusväg (Opel Kapitän 1939).

Det hela ägde alltså rum under pingsthelgen på Sundbyholms slott nära Eskilstuna, med tillhörande konferensanläggning.

x/   Cirka 200 deltagare.

x/   Tre separata rallyn på två dagar för bilar från 20- och 30-talet (81 deltagare) resp. 40/50-talet t o m -56 (69 deltagare).

x/   Ett särskilt rally för motorcyklar (30 deltagare).

x/   Charmtävling, separat för varje kategori, med  bedömning av bilen eller motorcykeln med (förhoppningsvis) tidsmässigt korrekt klädda deltagare (48 ekipage). En nyhet i Sverige!

x/   En riktig rallymiddag med 400 gäster i slottets två stora matsalar.

x/   Dans efter middagen till en riktig dansorkester.

x/   Fina priser, t ex TV-apparater (uppskattades på 70-talet!). Samt vandringspokaler.

Överst Harald "Nicke" Porry på AJS och närmast Alf Pallin på Indian Chief, båda mc modell -47. Alf vann mc-rallyt, Nicke blev tvåa. På den tiden kunde man reparera det mesta längs vägen. Ingen hopplös elektronik. Tuffa grabbar!

 

Ninni Idner, som deltar i charmtävlingen, har just lämnat sin Packard Patrician -54 för att presentera sin dotter, som dagen till ära bar sin mammas klänning, daterad samma år som bilen. Ninni blev fyra - tävlingen vanns av en annan Packard, nämligen Kjell Eddings Caribbean -56.  Bilden hämtad ur dåvarande MHS-magasinet 46/56-Aktuellt.

Putte Flodkvists dansorkester spelade i Gyllenhielmska Salen.

 

När det hela var över var klubbkassan lika med plus minus noll! Men de som var med – och som fortfarande lever – minns allt som igår, sägs det.

MHS-evenemangen numera ger höga deltagarsiffror i lastbilsrallyna. Vad personbilar beträffar har det gått hyfsat för 60- och 70-talare. Men 30-talsrallyt har numera bara få deltagare och för bilar 1946-59 pekar kurvan också nedåt  Jfr ovan!

Tidens gång tycks krossa även de bästa föresatser …

Jubileumskommittén (inkl Kornknarren, som knäppte) tar uttröttad en paus på hemvägen. Fr v Kerstin Dahlgren, Irene och Kurt Kramer. Alla i styrelsen plus många glada funktionärer såg till att allt fungerade. Ingen övertalning krävdes på den tiden! De Soto Conv. -37, Rover 90 -54 och Buick Century - 37. Betr Buicken, se inlägg i mars 2011.

Klicka på alla bilder för större format!