En annorlunda sommar!

Återigen är sommaren här!

Med dessa eviga byggnationer, dvs påbyggnader, som höjda tak, utbyggd veranda med gamla höga fönster, som vi hämtade nära Alingsås, nytt spjälstaket (800 spjälor, som vi sågat själva), lillstuga etc.

Och detta klättrande på stegar och tak. Och en av bodarna, som blev sovgemak. Och de två vindarna som blev sovloft med panel och nya golv. Och den lilla balkongen med utvändig trappa. Och takfönstret till ett av loften!

För att inte tala om ytterväggarna, som ändrats från helt galen fjällpanel till stående plank med läkt över springorna! Vilket anstår hundraårigt timmer.

Hammare och spik jämt och ständigt (som tur är, är jag dubbelhänt). Och cirkelsågen, denna bundsförvant, som skall få ett eget, inramat foto!

Och dessa virkestransporter!

I evighet, amen.

HA !!! Allt är gjort!

Från och med i sommar helt annorlunda - bara litet vanligt underhåll – en knutbräda här, ett fönster där. 

Fastän gräsklippning som alltid! Tomten består av gräsmatta rätt av - plus, förstås, buskar, träd, blommor och ett litet trädgårdsland. Så var man än går ut ur huset, så går man på gräs! Så vill vi ha det.

Härmed stort beröm till min hustru, som har en visuell förmåga (plus många andra) att bedöma hur (t ex) tre reglar av olika dimensioner, som möts i olika vinklar – skall sågas för att sitta som gjutna. 

Medan jag vill se en ritning eller en enkel måttskiss, åtminstone! För jag har då aldrig snickrat något nämnvärt, förrän allt detta började. Vinklar, förresten – finns det några räta på ett urgammalt hus?

Skall återkomma någon gång med foton över detta palats.
OBS - Huset bakom bilen är samhällets bygdegård. Vårt "palats" är faktiskt mindre!

Nåväl – nu till nedanstående foto av hur vi enkelt kunde flytta långt virke under alla dessa somrar - 18 stycken! Med stödet från dragkroken (en påbyggnad på ett cykelställ) kunde vi utan hänsyn till bestämmelser för släpvagn pinna på som vanligt. Och svänga och backa på vanligt utrymme.

 Rekommenderas!

Bilen, en MB C200 -95 gjorde god tjänst i fyra år (även ett par turer till Wien). Sen fick elektroniken totalkoma och skulle kosta som bilens värde (då) att byta ut. Den såldes på rot där den stod på verkstaden. Köpt för 45, mycket fin, såld för 12. Inte bra.

Fast med en fabriksny bil förlorar man mer än så, redan när man kör hem den.

Har gjort antydningar ibland om mitt förhållande till dessa elektroniska bilar. Skall återkomma!

Alla läsare önskas en glad (men inte för glad) midsommar!