Spännande exotiska
berättelser från Fjärran Östern, som det kallades, var ett måste i den
tidens äventyrsskildringar.
Oftast bortsåg man från de krig, som nästan alltid förekom
där. Omfattningen nådde sällan vanligt folk. Radions ”dagsnyheter från
TT” och en och annan krigsjournalists enstaka artiklar i tidningarna var allt
som erbjöds. Äventyr och mystik gav trogna läsare – det räckte.
Exempelvis så hade Japan redan
fem år innan andra världskriget gjort en stor del av Kina till en japansk lydstat, nämligen Manschuriet med
en yta som Frankrikes plus
Storbritanniens (!). Det var för avlägset för gemene man. Avståndet förminskade nyhetsvärdet - och gör det än, även i dagens enorma flöde.
Man läste gärna
Levande livet och fantiserade om spioner och intriger. Skattjakter och
expeditioner – även till sjöss och i luften – fick exotiska inslag, där
författaren kunde ta ut svängarna efter eget tycke.
Danserskor som
uppträdde kunde bjudas in till efterfester av personer med stort inflytande.
De räknades som värdefulla spioner, särskilt om de (i hemlighet) kunde flera
språk. Sådant sker förstås även nu för tiden.
Juanitas låda för
giftormar kanske hade lönnfack, som bara hennes medspion visste!
 |
| Tilläggas bör att på de omålade partierna skulle textspalterna ha sin plats. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar