Så ska man ha det!

Pierce Arrow 1927  imponerar onekligen, med chaufför och allt, trots att den har fått en diskret placering i annonsen. Det var en dyr bil, dvs om man jämför med vad folk i allmänhet ägde, t ex Ford, Chevrolet eller Dodge. Men priset var bara hälften mot en Cunningham eller en Locomobile.

Men här lyfter man i första hand fram en förmögen och avslappad livsstil, som medger ett sådant köp.

 Å andra sidan – om man köper en begagnad, kanske på kredit, och glider omkring för att synas? Då borde det väl stå klart för alla, att man bor och lever som annonsen visar!

Dags, kanske, även för dagens reklammakare, att visa att den dyraste Porschen eller Mersan inte röner så stort intresse från de förmögna ägarna själva, som köpt dem – för det är ju en självklarhet som diskret vilar i trädgården.

Sådan bil – sådan livsstil?  Ja, allt det här känner vi ju till – se på en Porsche Panamera utanför Bukowskis – visst, visst. Det ska märkas att man har det gott ställt!

Men de allra mest förmögna borde kunna göra tvärtom, tycker jag. Det har förekommit och det kanske sker även nu. När racern MB 300 SL med sina måsvingar var i ropet privat, så kunde en chaufförskörd Lincoln 36:a eller en Packard 35:a dyka upp framför NK. Trettio år gamla, men vad gjorde det? Gott ställt kan man väl ha även utan en 300 SL. Fastän många trodde nog att det var fråga om en filminspelning.

 Lincoln -36 Brunn Phaeton

Jag minns när jag åkte i Cheva 47:an med min far. Hans uppgift var att (för en koncern, Uddeholm AB, där han var anställd) köpa skog att avverka för transport till sågverken. Ett stort ansvar med ”hundratusen i bakfickan”! De skogsägare som besöktes (med skog för miljoner – då!), bodde ofta i enkla gråa hus, där det omålade virket fått åldras av väder och vind. Rikedomen låg i skogen och marken – det räckte.

Men det förekom att någon hade fallit för frestelsen. Då kunde det stå en ny Cadillac litet undangömd i ett vagnslider vid skogskanten bakom huset.