På 50- och 60-talet fanns det inte så mycket motorväg i Sverige. Nästan alla vägar hade en fil i vardera riktningen. Kapaciteten att kunna köra om på en dåtida raksträcka (det kunde dröja tio minuter till nästa!) – ja, det blev en viktig faktor i de flesta biltest.
Tidningen MOTOR hade t o m under en period en omkörningsskiss på testuppslaget. Testbilen förutsattes köra om en annan, som konstant körde t ex 90 km/tim. Den antogs då starta omkörningen från samma fart. Där kunde man se hur många hundra meter som behövdes vid full gas, uträknat med en bit tillgodo när man svängde in framför. (Skissen avser M.G. Magnette)
Det var ju inte en Lotus eller Aston Martin, som man körde, utan testbilen ifråga. Men dess topphastighet kanske inte var mer än 110. I så fall blev omkörningssträckan nästan för lång för att prövas på de fria vägavsnitt, som stod till buds på 50-talet. Nedan ser man ett frågetecken. Det gällde en VW från 50-talet. I texten påpekas att omkörningen skulle kräva mer än 600 m - i så fall en sällsynt lång raksträcka på den tiden. En tankeställare för en spekulant, kanske.
Jämför mitt inlägg om min VW -56
"Den bara går och går och går..." (se april)
Svårläst text på bild? Klicka för större format!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar