fredag 6 mars 2015

Uddeholm 1939

Klicka helst på bilden för större format!
Alla gamla vykort tycks ha en förunderlig skärpa – detta trots att de oftast tagits från den öppna sittbrunnen i dåtidens vibrerande luftfarkoster – i detta fall ganska säkert en Klemm 35.

Samhället Uddeholm (ungefär mitt i Värmland) var säte för Uddeholms-bolagets – UHB – verksamheter. Där fanns huvudkontoren (som det hette) för järn- och stålförsäljningen inom och utom Sverige - från delvis egna malmgruvor - och för virkesinköpen till sågverken och de kemiska industrierna. Samt för några stora jordbruk – spridda över landskapet – ibland med experimentella grödor. Dit hörde också Uddeholms Gård.

De stora sammanlänkade byggnaderna nedtill är ladugård (m svart tak), stall (vit byggnad på tvären där bortom) och loge m m i den hitre byggnaden (ingen liten lekplats för de yngre).
Tjänstebostäderna nederst t vänster: - det är mest avdelningschefer, som tilldelats så stora villor.
Herrgården (med de 'oförklarliga händelserna', se Bloggarkiv 2012, februari) syns delvis. Där bodde överingenjören för stålverken i Munkfors, Hagfors och Storfors. Litet längre bort ett av huvudkontoren, därefter läkarbostaden och sjukstugan. Många villor ligger utanför fotot. En del anställda bodde i Hagfors och pendlade med buss eller per cykel.

I sjön ser man några långa bryggor ut till kallbadhus på djupt vatten.
Längs en allé tvärsöver fotot löper länsvägen till Hagfors.
Den gamla bron över Uvån syns också. Lövverket skymmer tyvärr Lanthandeln, Hotellet, Samrealskolan och delvis handelsträdgården, där allén börjar. Samt järnvägsstationen - men järnvägen syns tvärsöver fälten uppe till vänster.

Det känns underligt att så väl kunna studera det samhälle man växt upp i, där allt fortfarande lever i ens minne - dessa stora trädgårdar, parkvägar, båtplatser, vassruggar (där man lade ut mjärdarna) - och tennisplanerna och kägelbanan.
Och människorna, förstås, inte minst chaufförerna, som bidrog till ens bilintresse, som i många fall gått som en isbrytare genom tillvaron.

År 1940, den 9 april, samma dag som tyskarna landsteg i Norge, brann de nämnda sammanlänkade byggnaderna ned. Ladugården återuppbyggdes som Sveriges modernaste någon kilometer utanför samhället. Det blev då en avsevärd minskning av flugor och bromsar för de boende i detta ganska så exklusiva lilla samhälle.

1 kommentar:

  1. Hej pappa! Jag tyckte alltid att det var mysigt med utflykter och bilturer som tog vägen via Uddeholm. Kram, Helena.

    SvaraRadera