Varför är jag så
insnöad på Stockholmsutställningen?
Tja – det är i alla fall sällan som
en specifik händelse har åstadkommit en så snabb och genomgripande förändring
inom så många områden. Mycket av det vi har omkring oss tog faktiskt sin början
just där.
Allra sist på detta inlägg finns en annan anledning, där det
kanske skulle behövas en Einstein-formel för att lyckas.
Utställningen var en
otrolig satsning med den tidens mått. En så allomfattande uppgradering mot
framtiden är svår att uppnå idag. Nyhetsflödet går nu omlott och matas vidare
hela tiden.
Att stanna upp och göra en liknande satsning idag skulle
innebära att det vore en
retroutställning innan den var färdigbyggd.
Men år 1930 kunde man hämta andan
tillräckligt för att ge en framtidsvision på plats. Vilket i och för sig
innebar nödvändigheten att göra ett besök! Ingen television, inga videokameror,
inga mobiler med mms – men nog
gjordes väl någon journalfilm av Svensk Filmindustri? När får vi se den i SVT?
Finns en sådan skatt på Stockholms Stadsmuseum?
Men den som hade råd
att resa till Stockholm med utställningen som mål, blev inte besviken.
Minst tre dagar kunde behövas för att tillägna sig allt.
Åter vill jag dröja
vid den enorma besökssiffran – fyra
miljoner! – under maj-september 1930, inte ens ett halvår. Sverige hade då
sex miljoner invånare. Det verkar som om alla som kunde verkligen gav sig iväg
till detta ”besök i framtiden”. Det
gavs ekonomisk hjälp till anställda vid större företag. SJ ordnade extratåg. Tiotusentals
kom också från utlandet.
Här syns hela utställningsområdet på Djurgårdsbrunnsvikens
norra sida. Lägg märke till det lilla luftskeppet nästan längst bort!
Klicka för större bilder!
Inspirerande, stiliserade affischer och
presentationer gav ett spännande lyft innan allt var klart.
Fotografen på Bredablick (tornet på Skansen) gjorde nog sitt
bästa.
Luftskeppet är förankrat till höger. ”Zeppelinaren” (efter konstruktören Zeppelin) var modeaffären Sidenhusets idé (tillsammans med några flygbolag). Man köpte biljett för uppstigning över området.
Men snart uppstod diverse fel och den monterades ned. Efter reparation, på dess väg tillbaka över Östersjön till Tyskland, nödlandade den och sjönk.
Ändå intressant - för
luftskeppen var framtiden. De blev större och större – och snart flög man över
Atlanten i komfortabel lyx. Men de få åren med reguljär sådan trafik fick ett abrupt slut, när tyska Hindenburg (245 m långt) brann upp på 37
sekunder under landning vid Lakehurst i USA. Dock omkom endast 35 av de 97
ombord. På en film hoppar folk ur och springer som galningar för att hinna
undan eldhavet, som nalkas uppifrån…
Där fanns en mast/pelare med reklam för den tidens välbekanta företag. För alla besökarna fanns
(tidigare påpekat av ”Anonym”) en
tillfälligt utsträckt spårvagnslinje (nr 22) med vändslinga en bit från
entrén. Se första fotot nederst t v. Från London hade NK hyrt in en dubbeldäckad buss, som gav
gratistransport från City. För besökare med bil fanns 1500 p-platser.
Utställningens kaj nåddes med färja eller med privata båtar. Det visar sjöperspektivet nedan.
Vilken kontrast! En av de idoga lastbilarna dröjer sig kvar –
verkligen från en äldre tid … Många bensinstationer
från 30-talet har drag av vad som här visades, eftersom den nya stilen fick ett
oerhört genomslag. Det fanns också en ”samfärdshall” med bil- och bussutställning. Svenska Amerikalinjen visade sina
moderna fartygshytter med specialkomponerade möbler.
Ett halvdussin villor
i olika prislägen fanns att beskåda, anpassade till årsinkomst och familjestorlek.
Något liknande hade aldrig skådats förut.
En tioårig villa tycktes plötsligt urgammal. Inomhus satt elementen i taket, de golvplacerade köksskåpen hade hjul för att underlätta städning, halmbalar som isolering inuti väggarna osv.
En tioårig villa tycktes plötsligt urgammal. Inomhus satt elementen i taket, de golvplacerade köksskåpen hade hjul för att underlätta städning, halmbalar som isolering inuti väggarna osv.
Ett femtontal inredda
lägenheter med samma gradering visades också – från ettor och uppåt. I
många fall hade köket reducerats till en kokvrå utan fönster, vilket
möjliggjorde ännu ett rum. En inte särskilt uppskattad nymodighet.
Man kunde få se en strikt kubistisk radiogrammofon och klockor
med streck i stället för siffror.
Restaurang Funkis.
Arkitekter och formgivare hade jobbat hårt med ett annorlunda sätt att ge
utställningen belysning både utom-
och inomhus. Det här förefaller kanske inte så konstigt för oss idag – men det
var en nyhet 1930, som vi har tagit till oss sedan dess.
Som besökare visste man att flera arkitekter varit inblandade och satt sin prägel på de olika byggnaderna. Det gällde även inredning, belysning, rummens funktion och förstås presentationen av alla nya produkter. Mottot var ju att skapa en vacker vardagsvara och göra allt både praktiskt och tilltalande – och modernt. Därför ville man verkligen insupa ALLT – även innanmätet i de olika byggnaderna och paviljongerna.
En komplett
redovisning skulle innebära ett inlägg per dag fram till jul. Ändå revs allt efteråt! Souvenirjägarna tog
påpassligt hand om ett och annat för att sälja dyrt längre fram.
Tänker på ”Tillbaka till framtiden” - sett
filmen, väl? – och att få uppleva juni 1930. Jag skulle gå där och peka på vad
som kom att föras vidare – och vad som skulle stanna vid en vision. Dom skulle förstås
undra över mina jeans, min T-shirt med X2000-motiv, min Cannonkamera med foton på vår nutid - och
mitt nynnande på Waterloo eller Mr
Wonders
I just called to say I love you.
(Kom gärna med egna förslag till lämpliga prylar &
låtar…)
TILLÄGG november 2014 - - - - ytterligare två foton från utställningen!
Högt över det myllrande folklivet reser sig reklammasten med utställningens logga "Rakkniven" överst och därunder kända tidningars namn som VJ (Veckojournalen), Hela världen, Husmodern - och förstås Läkerol m fl. Man märker närheten till vattnet med båtar till och från.
TILLÄGG november 2014 - - - - ytterligare två foton från utställningen!
Högt över det myllrande folklivet reser sig reklammasten med utställningens logga "Rakkniven" överst och därunder kända tidningars namn som VJ (Veckojournalen), Hela världen, Husmodern - och förstås Läkerol m fl. Man märker närheten till vattnet med båtar till och från.
Vy från Diplomatstaden på Djurgårdssidan. Alla flaggor i färg - det hade varit något! |
Ett litet nöjesfält med en bergochdalbana! Togs ned efteråt och monterades upp på Gröna Lund.
En funkisrestaurang i ordets sanna bemärkelse. Moduler på pelare varvas med träden som fått stå kvar. Vetskapen om kommande rivning spelade in. Böljeblick! Ett fyndigt namn.
Trevligt inlägg. Skulle ha varit intressant att ha varit med...
SvaraRaderaGillar skarpt bilden med "vattenperspektiv", den har jag aldrig sett förr. Toppen!
SvaraRaderaThank you so much for this post, it's helping me with my final project!
SvaraRadera