- existerade 1960-2005. Konkursdrabbat köptes det av Naturkosmetikkompaniet för tillverkning och lager.
MEN därifrån startade år 1974 mhs-rallyt "46/56-svängen". Inledningen till Kornknarrens deltagande (skriv Kerstins Rover 90 i sökrutan) har redan publicerats på denna blogg. Där står det om inköpet av den brittiska Rovern i fint originalskick. Det var alldeles innan rallyt.
Efter viss vånda hade mhs 1972 skapat ett hem för bilar 1946-56 och deras ägare. Nu hade två år gått och det var dags för det tredje rallyt för dessa original(obs!)-bilar. För ombyggda/ändrade fanns/finns det andra klubbar.
Fotona från starten visar ett representativt urval av aktuella modeller, några kanske inte så lätta att känna igen från den plats, där fotografen stått.
 |
| Den näst nedersta bilden är en repris. |
Mycket kvalitetsarbete kunde läggas på dessa tre evenemang, som successivt blev allt bättre. Tioårsjubiléet med över 200 fordon och 400 personer vid banketten - vilken eufori!
Nästa 'ryck' blev de två stora rallyna för (främst) lastbilar.
De fem stabila evenemangen har efter hand utökats - för 2018 till 15 stycken! Hoppas verkligen att rallykommittéerna har den ork som behövs . . .
Nu vänder man sig till allt modernare bilar, bara 20 år gamla, dvs bilar som ännu tillhör vardagstrafiken och är fulla av elektronik. Veteranbil har blivit ett diffust begrepp.
Vart det ska ta vägen må framtiden utvisa. Men jag har mina dubier.
Har tänkt (det händer) i liknande banor. När jag läser i Motorhistoriskt Magasin om rallyn som varit så slås jag av hur lite deltagare det varit i t.ex. lopp 30. Undantagen är de "Tunga rallyna". Att tänka att jag kan köra veteranrally med bruksbilen (24år)känns lustigt, vad ska jag då ha gammelbilen till.
SvaraRaderaMin uppfattnig i frågan om "veteranbilar" känner Kornknarren till. Tyvärr kämpar man mot strömmen och kanske förgäves. Hej förresten Bozze!
SvaraRaderaHade jag någon miljon till övers, så skulle jag starta en klubb för bilar 1928-42. Jag skulle bjuda på det mesta för dem som höll sin bil igång och kom till intressanta möten med rallyn som de tidiga Lopp 30. Skönt medlemskap för dem som fortfarande lever och minns hur det var. För snart är det för sent.
SvaraRaderaMen, det är väl ändå så att de RIKTIGA veteranbilarna är och blir kvar och gömda i sina garage av de verkliga entusiasterna!? (om än lite dammiga i sina lador, bilarna alltså) Döttrar, söner, barnbarn till oss gamlingar är jag övertygade kommer hitta och uppskatta den skatt som finns tillgänglig! Maskiner utan en massa elektronik och skit.. Låt oss jobba för det!
SvaraRaderaDet är en beaktansvärd förhoppning, men det är nog hugget som stucket. I många fall har de sålt bilen så snabbt som möjligt. Sedan några års ålder har de åkt i bilen hundratals gånger, ofta med likgiltighet som följd. Bilens värde kan ha ökat och kan ge dem hjälp till en lägenhet eller ett hus. Och klubbarna, som kunde peppa dem, styrs av ungt folk, som aldrig har kört t ex en 30-talare.
SvaraRaderaDvs veteran(?)folk som ÄLSKAR elektronik . . .
SvaraRaderaRef 7 mars: Det är fel personer som styr klubbarna i dag! Vi ska vända oss till generationen efter dessa nuvarande potentater.
SvaraRaderaFordonen finns kavar och har gjort god nytta för de som bytt dessa mot hus mm.
Jag sätter en slant på att de vi nu ska prata med är de som är i 20-årsåldern! De är (delvis) trötta på elektroniken och söker det gamla äkta och fina.
Återkommer i frågan.
En sak till: Din Kornknarr är en guldgruva att botanisera i för intresserade. Föreslår att du uppvaktar Tekniska Museet i Sto som säker är intresserade av "Knarren". (jag engagerar mig gärna i frågan om så är lämpligt)
Bästa hälsningar // Per