De har figurerat i ett inlägg om bl a våra bokstäver i november 2015.
Det handlar om påståenden, formuleringar, slutsatser.
Exempelvis ”vetenskapens yttersta strävan tycks vara att eliminera kunskapen”.
Det vetenskapliga språket ligger på ett högre plan än vad vi vanligen möter. Det tvingas naturligtvis vara heltäckande. Våra enklare formuleringar om vad vi vet om samma sak, faller till marken. Där blir luckor och vad vi (trodde att vi) visste, var ofullständigt eller rentav felaktigt. Vår kunskap är icke.
Nordisk folkbåt. |
Brigg. |
Det kan gälla mera praktiska saker. Kornknarrens exempel blir alla tiders skickliga båtbyggare – från atlantseglingar till skärgårdskryssningar.
För att masterna skall stå något så när upprätt och fånga vinden, har en tung köl varit ett måste. Skrovets utformning och segelyta m m har man laborerat med i århundraden. Att kunna segla snabbt har varit viktigt för att balansera timmar eller dagar av stiltje. Framgångsrika båtbyggares stora namn, t o m team, har flugit över haven tillsammans med båtarna.
Så kom dessutom spinnakern! Plötsligt betydligt snabbare, åtminstone i medvind. Kunskapen låg på topp.
Men så kom Katamaranerna. Eller Trimaraner (ovan), som de kan heta. Parallella, separata men sammankopplade skrov stoppade det eviga lutandet (dock ej omöjligt att åstadkomma). All vind fångas upp. Dessutom tvingar vattenflödet upp båttypen på några smala, lodräta fenor. Motståndet blir nära noll, då båten ”flyger” fritt ovan ytan. Det kan handla om kanske 15 knop i lätt bris.
Vetenskapen har gjort sitt jobb – och gammal kunskap ligger i lä.
H.E.'s sentens om att 'vetenskapen eliminerar kunskapen' – tja, inte så tokigt formulerad.
Gör det oss kanske vankelmodiga?
Vet vi något ”på riktigt”? Vi som inte vetenskapar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar