söndag 24 januari 2016

En Packard i skymundan


Det handlar om när jag var spekulant på en Packard Limousine V12 1936, 175 hkr.


Den hade fungerat som direktionsbil för några större företag i tur och ordning, sist i denna ordning var Hägglund & Söner i Stockholm. Därefter hamnade den hos en åkare i Uppland, som använde den för bröllopskörningar. Han hade 'stängt av' sex av cylindrarna för att köra billigare. Det gick bra ändå.

Därefter står Edw. Bergströms Bilaffär i Örnsköldsvik som ägare – då har vi hunnit till juni månad 1951. Samma år, redan i juli, säljs den till Manfred Berglund i Björna, Västernorrlands län. Dess reg.nummer är då Y14939. Efter två år övergång till reservregistret - och sedan helt avregistrerad 1957.


Ovanstående lyckades jag klara ut vintern 1967-68. 
En 30-talsklassiker med V-tolva! Det kanske vore något för en veteranfantast. 
Min gode vän Jan (numera både gode och gamle) hade ett tjänsteärende till Umeå. Efter en avstickare söderöver till Björna och en koll på lyxåket skulle en rapport kunna lämnas. Sagt och gjort.



Med 16 frågor avprickade och besvarade kunde jag kanske ta ett beslut: köpa och iståndsätta eller sucka och avstå.

Härom dagen kom de 48 år gamla anteckningarna om ovanstående upp i ljuset.
Det kändes litet speciellt att läsa frågorna och historiens vingslag hördes tydligt.



1) Första intrycket? - - - Halvrisigt.
2) Rostangrepp som ser dyra ut? - - - Inget genomrostat. Stötfångare behöver omkromas. Lacken har flagnat här och där.
3) Är instrumentbrädan intakt? - - - Samtliga instrument är intakta. Dessutom finns 'ride control' (stötdämparinställning) och originalradio.
4) Finns plåtskydden till reservhjulen kvar? - - - Ja, helt intakta.
5) Går växlarna i och ur vid frikoppling? - - - Lätt i och ur.
6) Yttre bagagehållare okej? - - - Endast en liten aluminiumlist skadad.
7) Motorrummets skick? Oljigt? Kablar, etc? - - - Oljigt och smutsigt men emaljerade insugningsrör. Kablarna verkar bra. Orig.förgasare utbytt mot GM's Rochester.
8) Är samtliga glasrutor hela? - - - Ja, men förstås smutsiga.
9) Inredningen? - - - Inredningen bak är 100% fräsch. Inget slitage, inga fläckar. Rullgardiner av siden. Man sitter som i kungalogen på Operan. Två cigarrettändare saknas dock. - Framsätets läder i bra skick. Dörrarnas insidor också av läder: helt 100% bra. Pedalgummin föga slitna.
(10 om regnr – se ovan)
11) Fjädringen? - - - Ser tyvärr ut som om vänster bakre fjäderblad har förlorat sin spänst.
12) Däck? - - - Fram bra, bak halvbra. 7.50 x 17” (pris -68 SEK 690:-/st)
13) Hjul? - - - Trådekerhjul med originalkapslar och dessutom kapslar, som täcker ekrarna. Bra.
14) Dörrarna? - - - Bra, inget glapp.
15) Strålkastare? - - - Försilvring bra. Inga bucklor.
(16 Om ägarförhållande – se ovan. Bilen kunde stå kvar till sommaren.)

 
För mycket att fixa för mig, som måste lämna bort alla reparationer – jag avstod alltså.
Denna gamla Packard hamnade i Luleå (först), sedan i Östergötland och till sist i USA, då fortfarande orenoverad.

Kornknarren köpte i stället en riktig lågmilare, en extremt välvårdad Buick Century 1938, som beskrivs i tidigare inlägg, se Bloggarkiv t h – 2011, oktober.


4 kommentarer:

  1. Det sägs ju att de bilaffären man inte gjort är de man skall ångra (eller nåt ditåt).

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det är möjligt, men värre är tankar på vad man borde ha behållit. Att komma ihåg varför man sålde (för så länge sen) är inte lätt - men man får trösta sig med att någon orsak väl alltid fanns.

      Radera
  2. Nyfikenhet och behov/road av omväxling är nog de sanningsenliga skälen, tror jag. För min del är det så att jag har haft (och har) stor glädje av min dåliga karaktär.. Gäller ha så kul som möjligt - varje dag! Och enligt pensionärernas kollektivavtal 45 minuters rast per timme!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nöjsamma kommentarer som denna mår man bra av!

      Radera