”Om vi skulle gå på bio i morgon – det skulle väl vara roligt!”
dvs
”Om vi ginge på
bio i morgon – det vore väl roligt!”
Två sätt att skriva när man tänker framåt – förbi nuet – och
samtidigt än så länge ovisst.
Här förordar jag
bestämt det senare och kortare.
I stället för jämt
och ständigt detta tråkiga ’skulle’,
så använder jag (konjunktiv-)former såsom
ginge = skulle gå
finge = skulle få
vore (oftast!) = skulle vara
vunne = skulle vinna
bleve (mera sällan, kanske) = skulle bli
m fl.
”Om jag finge
en presentlott och vunne en USA-resa, så ginge jag direkt till
resebyrån.”
Tänk dit ett ’skulle’
på tre ställen – ’skulle få’ etc - så
mycket trögare det vore!
Det här har jag - obs! ännu mera, tror jag, i talspråk - försökt köra med i många år.
Till att börja med förstås inte som en självklarhet utan med
en medveten språklig tanke (det gäller att få in vanan).
Det är alltid roligt att hitta det hos någon annan! Som senast
hos bloggvännen Larsson, där jag plötsligt
läste vore som en självklar del av
texten.
Många använder dessa
former – men utan att veta om det.
Skulle vara/vore! bäst om vi reste i morgon, tycker du inte?” Det skrivs som dåtidsformen
’reste’. (vi reste igår) fastän det handlar om i morgon. I de flesta fall är
det nämligen samma form för både (tänkt) framtid och dåtid.
Inte många säger ”--- bäst, om vi skulle resa i morgon”.
För att övergå
till något mindre komplicerat (kanske – vad vet jag), så förvarnar jag om
diverse inlägg med foton från min hustrus och min USA-resa, mest foton fjärran
från resebroschyrernas upplägg – och en och annan bil, förstås!
Här ett exempel
på uppiggad gatumiljö – i Boston, faktiskt.
Det vore trevligt att få se fler bilder från USA :-) "Vunne" låter fö lite konstig i mina öron men det är säkert rätt?
SvaraRaderaLitet då och då ska det bli USA, har jag tänkt. Jepp, det är rätt - liksom 'brunne' om en lada, t ex. - Har ändrat till Larsson med två ess, sorry!
SvaraRadera